När man skriver en artikeltext av vilket slag det vara må, för en specifik tidning eller sajt, så gäller så gott som alltid att man får besked om att texten inte får överstiga si och så många tecken inklusive blanksteg. Det kan röra sig om max 3300 – 3500 tecken, det är ofta den omfattning en ledartext har, eller en debattartikel som inte är “huvudtext” på sidan. Huvudtexten kan vara 4500 tecken, ibland 6000 tecken och i vissa fall få innehålla ännu fler tecken. Insändare är ofta kring 2000 tecken. Alltid inklusive blanksteg. Alla tidningar och sajter har sina egna regler, en del ruckar inte på dem alls, andra kan ibland tillåta något hundratal tecken eller så extra, om texten skulle förlora för mycket på att kortas.
Många tycker att det är svårt att “klämma in” allt de vill säga, alla fakta de vill föra fram, alla hänvisningar de vill göra eller långa rapportnamn som de anser måste vara med inom angivet antal tecken. Och det är svårt, det är en konst att skriva komprimerat men ändå så att de flyter och är lätt att förstå och så att det mesta man anser vara viktigt finns med.
När jag skrev texten nedan hade jag 3300 tecken inkl blanksteg till mitt förfogande. Ursprungstexten var strax över 3700 tecken lång, den behövde alltså kortas rejält. Att “kill your darlings” är inte lätt, men det går. Och jag kom ner till 3250 tecken inkl blanksteg, vilket accepterades, och texten förlorade inget på det. Tvärtom! Det handlar ju också om hur mycket tid och lust upptagna människor har att lägga på att läsa en text. Alltför långa texter riskerar tyvärr ganska ofta att bli olästa.
Det är således en utmaning att skriva innehållsrikt men koncist och så, att det ändå känns “luftigt” och att inte alla adjektiv eller förstärkningsord försvinner. Och, det ska sägas: de allra flesta – om än inte riktigt alla – texterna blir bättre när man filar på dem och stramar upp dem.
Klicka på textrutan för att läsa hela texten på Svenska Dagbladets ledarsida.
Utdrag ur texten:
Aktivisterna lyckades, med avgörande hjälp av Centerpartiet, driva igenom en av de mest kritiserade lagarna någonsin: Nya gymnasielagen, NGL.
En del av de unga afghanerna skulle – om de uppfyllde vissa kriterier som att de var minst 18 år gamla, hade kommit före 24 november 2015 och fått vänta mer än 15 månader på asylbeslut – via NGL få möjlighet att på Sveriges bekostnad studera på gymnasiet och sedan kunna ansöka om tillfälliga uppehållstillstånd om de inom sex månader efter avslutad utbildning fått en fast anställning och kunde försörja sig själva.
Jag erbjuder hjälp med att korrläsa och språkgranska enskilda personers och företags färdiga artikeltexter. Eller skriva debattartiklar, kolumner, faktatexter på underlag på tillhandahållet underlag och enligt önskemål.
Ta gärna en första förutsättningslös kontakt via kontaktformuläret.
